Defibrillering utanför sjukvården

Arbetsgruppens övergripande mål är att öka överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukvården genom att minska tiden till första defibrillering.

Arbetsgruppen för defibrillering utanför sjukvården riktar sig till alla typer av verksamheter där en hjärtstartare kan implementeras. Exempel på sådana platser där hjärtstartare med fördel används är räddningstjänstfordon, allmänna platser (idrottsarenor, flygplatser, tågstationer) samt stora shoppingcentra. Med denna typ av implementering medföljer utbildning av personal på plats dels i hjärt-lungräddning, dels i handhavandet av halvautomatiska hjärtstartare.

Övergripande mål
Arbetsgruppens övergripande mål är att öka överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukvården genom att minska tiden till första defibrillering.

Detta ska ske genom att:
– Sprida information om hjärtstartare till allmänheten
– ­Öka antalet hjärtstartare som finns tillgängliga utanför sjukvården
– ­Öka användandet av befintliga hjärtstartare, bland annat genom att:
– Hitta nya sätt att rekrytera hjärtstartare till platsen för hjärtstoppet
– Tydliggöra placering av hjärtstartare i samhället
– Tydliggöra rutiner/ansvar kring användande av hjärtstartare
– Verka för förbättrade larmrutiner såväl lokalt som på larmcentralerna
– Stödja införandet av defibrillering av polis och räddningstjänst i Sverige
– Fortsätta utveckla och expandera Sveriges Hjärtstartarregister
– Samverka med Branschrådet för Hjärtstartare i Sverige (BFHS)

Arbetsgruppen skall även skapa rekommendationer/standarder för:
– Råd inför inköp av hjärtstartare
– Val av utbildningsprogram för olika organisationer/personer/platser

Gruppen är under rekonstruktion i mars 2018 och har f n följande medlemmar:

Ingela Hasselqvist-Ax (ordf.), Leg. Anest ssk/projektledare HLR-rådet, Stockholm
Mattias Ringh, Läkare, Stockholm
David Fredman, Sjuksköterska/projektledare, Stockholm
Bengt Persson, Tidigare VD Laerdal, Stockholm

Dela innehållet: