Arbetsgruppens övergripande mål är att öka överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukvården genom att minska tiden till första defibrillering.
Arbetsgruppen har 2021 bytt namn från ”D-HLR för insatspersonal” till ”HLR för insatspersonal” och riktar sig till alla typer av verksamheter där en hjärtstartare kan implementeras. Exempel på sådana platser där hjärtstartare med fördel används är räddningstjänstfordon, allmänna platser (idrottsarenor, flygplatser, tågstationer) samt stora shoppingcentra. Med denna typ av implementering medföljer utbildning av personal på plats dels i hjärt-lungräddning, dels i handhavandet av halvautomatiska hjärtstartare.
Snabbare defibrillering vid hjärtstopp utanför sjukhus ska ske genom att:
– Sprida information om hjärtstartare till allmänheten
– Öka antalet hjärtstartare som finns tillgängliga utanför sjukvården
– Öka användandet av befintliga hjärtstartare, bland annat genom att:
– Hitta nya sätt att rekrytera hjärtstartare till platsen för hjärtstoppet
– Tydliggöra placering av hjärtstartare i samhället
– Tydliggöra rutiner/ansvar kring användande av hjärtstartare
– Verka för förbättrade larmrutiner såväl lokalt som på larmcentralerna
– Stödja införandet av defibrillering av polis och räddningstjänst i Sverige
– Fortsätta utveckla och expandera Sveriges Hjärtstartarregister
– Samverka med Branschrådet för Hjärtstartare i Sverige (bfhs.se)
Arbetsgruppen skall även skapa rekommendationer/standarder för:
– Råd inför inköp av hjärtstartare
– Val av utbildningsprogram för olika organisationer/personer/platser
Läs mer om hjärtstartare och defibrillering
Gruppens medlemmar:
Thomas Hermansson, Anestesi- och Amb ssk/Ordförande
Mattias Ringh, Kardiolog SöS, Centrum för Hjärtstoppsforskning KI, Stockholm
David Fredman, Ssk/Projektledare, Stockholm
Anders Bäckman, Anest-/Amb ssk, Stockholm
Peter Bjurén, Polis, Stockholm
