På morgonen den 16 december 09.30 kommer en kollega in i mitt rum på SJ Service Academy och ropar högt " hjärt-lungräddning".

Jag förstod direkt att det var allvar och var snabbare än Ben Johnsson på väg upp ur min stol mot vår hjärtstartare i entrén.

En kvinna från grannhuset kom springande till oss på SJ Service Academy för att få hjälp. Jag tog med vår hjärtstartare, sprang med tillbaka och där, i ett litet konferensrum låg en man i 60-årsåldern. En kollega till honom har påbörjat HLR.

De har hållit på cirka fem minuter när jag kommer till platsen.

Hans kollega slutar med HLR när jag kommer men jag säger till henne att fortsätta medan jag gör en medvetande kontroll på mannen och startar hjärtstartaren. Mannen har varken puls eller andning och en riktigt "ful" färg i ansiktet. Jag kopplar snabbt upp hjärtstartaren och får råd att defibrillera en gång. Vi fortsätter att göra HLR. Efter en kort stund kommer mannens färg tillbaka och han börjar spontanandas. Han har en oregelbunden snabb puls. Vi gör fler kompressioner och ett par inblåsningar till och då blir hans spontanandning mer regelbunden och hans puls blir stakare.

Vid det laget har brandkår och ambulans kommit. Jag lämnar över uppgifter om vad vi gjort och de tar över. Det har då gått cirka 12 minuter sedan larmet till 112.

Under tiden tar jag hand om hans kollegor, framför allt de som var i rummet när hjärtstoppet skedde. Jag ber en chef på företaget dra igång företagets krisorganisation då det är uppenbart att alla som är på kontoret är märkbart berörda och skakade av det som hänt.

När ambulanspersonalen stabiliserat mannen tar de honom till Karolinska sjukhuset för akutvård. Dagen därpå kommer några kollegor till mannen och berättar att han är vid medvetande och att han har överlevt.

Vi kommer att ses efter sommaren över en fika.

// Morgan Segerberg, SJ Service Academy AB