Historiken kring ABCDE konceptet tog sin nutida början i USA på 1950 talet men har under åren utvecklats och anpassats till olika medicinska discipliner, målgrupper och utbildningsnivåer. Evidensen för konceptet och dess effekt i samband med livshotande tillstånd är låg och de studier som är publicerade på denna pedagogiska modell omfattar framförallt simuleringsstudier. Idag 2025 finns ett flertal existerande varianter på konceptet riktade till olika målgrupper, ta del av historiken kring ABCDE-konceptet och hur vi framöver kan vidareutveckla densamma för lekmän och framtida behov i samhället!
Introduktion
Varje dag insjuknar och skadas in en stor mängd människor i Sverige och dagligen rycker Svensk ambulanssjukvård ut på ca 1550 st. prio 1 uppdrag i hela landet i 21 regioner enligt SOS Alarms årsrapport 2023. (1) 112-larm om centrala bröstsmärtor och andnöd är de vanligaste orsakerna. Utifrån en stor mängd uppdrag med misstanke om hjärtinfarkt, stroke eller drabbas med viss årlig variation ca 74 personer dagligen av en konstaterad stroke, 64 personer får en hjärtinfarkt (2,3) och ambulanssjukvården rapporterar dagligen i snitt 16 fall av plötsligt hjärtstopp där HLR och eller defibrillering – Svenska HLR-registret. (4)
En tidig strukturerad bedömning av en allvarligt sjuk eller skadad person med allvarliga eller livshotande symptom kan leda till identifiering och tidig behandling av tillståndet vilket kan vara direkt livräddande. Ett tidigt omhändertagande kan innebära skillnaden mellan liv och död.
En enkel modell för att identifiera och behandla allvarliga symptom är ABCDE-modellen som är spridd inom akutsjukvård i hela världen. På engelska/Svenska står modellen för följande: Airway/Andningsvägar, Breathing/Bedöm andning, Circulation/Cirkulation, Disability/Dysfunktion, Exposure/Exponering. Denna minnesramsa är enkel att komma ihåg och bygger förutom på alfabetet A-E på fysiologi, där det allvarligaste symptomet undersöks, åtgärdas först, dvs stängda luftvägar är omedelbart livshotande, nedsatt/ingen andning leder till livshotande syrebrist, cirkulation där en blödning kan vara livshotande om den inte identifieras och åtgärdas och därefter neurologi, smärta och exponering för omgivningen mm. ABCDE-modellen är tillämplig för barn och vuxna för sjuka och skadade och kan användas av alla efter en kort kurs utan någon utrustning, men även i akutsjukvården i en mer avancerad form eller på intensivvårdsavdelning. Allvarliga kliniska tecken är lika oavsett underliggande orsak, kunskap om exakt orsak är därför mindre betydelsefull i en första hjälpen situation.
Målen med ABCDE-metoden är:
- att identifiera livshotande symptom
- att dela upp en svår klinisk situation i mindre hanterbara moment
- att ge livräddande behandling
- att spara värdefulll tid för att tidigare kunna fastställa en slutgiltig diagnos och behandling
ABCDE – Historik
Peter Safar beskrev i JAMA år 1958 hur luftvägarna skulle hanteras samt hur inblåsningar skulle ges vid hjärtstopp (5,6) vilket gav upphov till bokstäverna A – airway och B – breathing. Detta följdes av att Kouwenhoven Knickerbocker och Jude publicerad en studie om externa bröstkompressioner år 1960 (7) och därmed var C- Circulation och sammantaget ABC konceptet etablerat.
Den 17:e Februari år 1976 inträffade en flygplanskrasch på ett mörkt fält i Nebraska (US). Dr James K. Styner, som var ortoped/kirurg och amatörpilot hade tappat orientering och höjd bland molnen och flög i hög hastighet in i en skogsdunge med träd. Styners fru omkom direkt, av hans fyra barn var tre stycken medvetslösa och svårt skadade. De fick lift till ett mindre sjukhus i Hebron Nebraska som var stängt och när traumateamet till slut anlände märkte Styner att de var helt oförberedda på denna typ av olycka, att vården var dålig och felaktig. (8) Åren efter händelsen, grundande Styner tillsammans med sin kollega Paul Collicott den första ”Advanced traumatic life support” (ATLS) -kursen. År 1980, antogs denna nya ATLS-kurs av ”Committee on Trauma of the American College of Surgeons” i USA och man rekommenderade att alla traumapatienter skulle omhändertas med hjälp av en strukturerad ABCDE- undersökning
Dr Peter Safar. 1924-2003
Evidens för ABCDE
Bevisen som stödjer den systematiska ABCDE-metoden för kritiskt sjuka eller skadade patienter baseras endast på expert-konsensus. (9) Det finns flera simuleringsstudier där följsamhet till A-E konceptet testats på sjukhus men det saknas i nuläget år 2024 fortfarande randomiserade studier som bevisar dess effekt, studier som prövar ABCDE-modellen mot ej ABCDE, mot andra modeller med annan struktur. ABCDE-modellen är allmänt accepterad och används idag av första hjälpare, ambulanspersonal, brandmän, akutsjukvårdspersonal, och läkare på sjukhus runtom i världen. ABCDE kan användas för att identifiera symtom för att förhindra hjärtstopp men rekommenderas inte vid hjärtstopp eftersom det kan orsaka förseningar i att initiera tidig HLR (hjärt-lungräddning). Däremot är ABCDE rekommenderat som ett första steg i undersökning och behandling efter återkomst av spontan cirkulation
Olika bokstavsmodeller
ABCDE-modellen finns idag inom psykiatri, kirurgi, medicin och även prehospitalt. Det som skiljer bokstavsmodellen prehospitalt från hospital kontext på akutmottagning t.ex. är behovet av att den behöver omfatta även säkerhet för personal och patienter samt att det finns en skillnad i patient-presentation. Framrusande trafik, brand, skjutningar, drunkning är fenomen som inte ses inomhus på en akutmottagning på ett sjukhus men genomen som bl.a. första hjälpare, räddningstjänst och ambulanssjukvård måste hantera. Olika målgrupper i samhället har olika behov, första hjälpare, ambulanssjukvård, intensivvård eller psykiatri.
Över tid har flera olika bokstavsmodeller florerat. Från redan nämnda ABC till ABCDE på sjukhus till L-ABC och L-ABCDE för att påminna om livsfarligt läge till C-ABCDE inom militär kontext för att poängtera okontrollerad blödning till SX-ABCDE som idag är etablerad i Sverige genom PHTLS och via MSB där SX påminner om säkerhet och eXtrem blödning.
Enhetlighet
Eftersom det saknas forskning, vetenskapliga bevis för effekten av ABCDE-konceptet som helhet (9) så vet vi ännu mindre om vilken av ovanstående bokstavskombinationer och därmed pedagogisk modell som är bäst i termer av a) lättast att lära ut b) går att komma ihåg över tid och används i samband med livräddande insatser samt c) har en mätbar medicinsk effekt på överlevnad. Vi vet heller inte den optimala längden på läraktiviteten/kursen för att deltagarna skall förstå och sedan kunna applicera kunskapen kanske flera år efter kurstillfället.
Kunskaper om första hjälpen och ABCDE som modell för att kunna göra livräddande insatser är mycket viktig i både freds- och krigstid och kan gör stor skillnad för samhället om många lär sig detta. För personer som går sin första kurs i första hjälpen utan tidigare kunskaper i akutsjukvård är synen på kunskap svart-vit, pedagogiken går ut på att de skall lära sig enkla handgrepp på kort tid i Första hjälpen och HLR snarare än att få djupare förståelse för sjukdomstillståndet och patofysiologin. Detta skiljer sig mot akutsjukvården där ABCDE-modellen och kunskaperna används i team, integrerat med personalens långa erfarenhet, medicinteknisk utrustning och andra avancerade interventioner.
För stora förändringar i riktlinjer i HLR var 5:e år då nya riktlinjer presenteras riskerar att förvirra lekmän som inte vågar agera av rädsla för att göra fel. Samma fenomen är en utmaning inom Första hjälpen-utbildning, ändringar i bokstavsmodellen eller skillnader mellan organisationer med flera olika bokstavskoncept ökar risk för att första hjälpare inte vågar agera. Är det L-ABC, L-ABCDE, C-ABCDE, X-ABCDE eller SX-ABCDE som skall användas? Svenska HLR-rådet har tidigare använt L-ABC som modell och sedan 2021 i Svensk översättning modellen L-ABCDE (10) Bokstaven ”L” och ”S” betonar vikten av säkerhet x 3: (Min egen, platsens, patienten). Bokstaven X från engelskans exsanguinating (uttömmande) är mer frekvent använd – PHTLS, MSB, och den svenska översättningen (e)Xtrem blödning sannolikt mer intuitiv. I balansen kring vilken pedagogisk bokstavsmodell att välja ligger organisationens behov – försvarsmakten exponeras för mer trauma än en intensivvårdsavdelning. Räddningstjänst och ambulans för andra händelser än lekmän. Säkerhetsrelaterade frågor (trafik, brand eller hot om våld) är sannolikt en frekvent risk för första hjälpare som assisterar medmänniskor samtidigt som extrema blödningar är sällsynta. Hjärtinfarkt och stroke är långt vanligare än extrema blödningar, de flesta dödliga blödningar är interna efter trafikolycka, fall eller annat trauma och drabbar bålen där tourniqueter inte kan appliceras – direkt tryck och avsnörande förband kan endast utföra på armar och ben. Även om incidensen av okontrollerade/extrema blödningar är låg i relation till annat så riskerar extrema blödningar som inte upptäcks att leda till död för den drabbade inom minuter om ingenting görs. ”Stop the bleed” konceptet som importerats från internationella förlagor för att rädda liv vid extrema okontrollerade blödningar bidrar med helt livsavgörande kunskaper och tillämpning måste återspeglas i svenska utbildningsmaterial för lekmän.
Precis som kring terminologi vid hjärtstopp inom forskarsamhället, vid larmcentral och vid HLR-utbildning där det heter: hjärtstartare istället för defibrillator, klisterelektroder istället för deff-paddlar, öppen luftväg istället för fri luftväg, stabilt sidoläge istället för framstupa sidoläge så behöver terminologi likriktas även kring första hjälpen. Vilken modell är bäst att lära ut, vad kommer deltagarna ihåg längst och vad fungerar praktiskt för det som händer i ett samhälle dagligen? I linje med dagens riktlinjer i PHTLS-konceptet, (11) utbildningsmaterial från MSB (12) och Katastrofmedicinskt centrum i Linköping (13) skulle likriktningen i bokstavsmodellen 2025 och framåt kunna landa i en gemensam modell – SX-ABCDE i svensk översättning även för lekmän i första hjälpen.
Andreas Claesson
Leg. Ambulanssjuksköt. Docent i akutsjukvård.
Institutionen för klinisk forskning och utbildning
Karolinska Institutet, Södersjukhuset