Brev från en överlevare

Medalj för räddande av liv

I augusti i år åkte Erkki Tarvainen ut i Trosa skärgård med sina söner Markku och Tarmo för att jaga sjöfågel
Erkki berättar: ”Två av mina söner och jag hade bestämt att vi åker ut i Trosa skärgård på grågås- och gräsandsjakt till andpremiären den 21 augusti. Vi åkte ut på eftermiddagen den 20 augusti. Den äldre sonen och jag i egen båt, Markku hade åkt tidigare i sin egen båt för att resa tältet, vi skulle övernatta och göra lägret klart. Tältet hade vi av utrymmesskäl på grannön till den ö som vi skulle jaga på.

Lördagen den 21:a tog vi oss till ön där vi skulle jaga, fick vettarna i sjön och allt var frid och fröjd. Erfarenhet av sjöfågeljakt har jag sedan 13-årsåldern då jag fick följa med min morbror och jag har så gott jag kunnat överfört den kunskapen till mina söner (fyra stycken och alla jagar). Friluftsliv i skärgården har jag och mina söner sysslat med sedan barnsben.

Hjärtstopp på ön
Nå, den här helgen skulle vi tillbringa i hemmavattnen utanför Trosa. Närmare sagt på sydliga Tjyvholmen där vi har tillstånd att jaga. Vi hade suttit en stund när Tarmo kom på att han skulle hämta något i båten. Han gick förbi mig där jag satt på jaktstolen och knappt kommen förbi mig märkte han att jag lät konstigt. Samtidigt ramlade jag av stolen och blev liggandes orörlig på marken. Han skrek till Markku, pappa andas inte och har ingen puls, larma 112 och ambulanshelikopter! Varpå ha satte igång hjärt-lungräddning på mig.

Markku gjorde en situationsbeskrivning till 112 och talade om vår position och avlöste sedan Tarmo i hjärt- och lungräddningen. De turades om tills helikoptern kom och de hade fått igång mitt hjärta. Sjukvårdspersonalen kunde ta över en patient som nyss hade haft hjärtstillestånd, men som tack vare två bröders snabba och kunniga ingripande hade räddat sin far till livet. Jag fick en ny stent inopererad samt pacemaker insatt.

Tack till alla inblandade
Jag vill förstås främst tacka mina söner för deras rådighet och sinnesnärvaro i en situation där deras far håller på att dö. Tack till räddningstjänsten för all hjälp (Det är inte vem som helst som landar en helikopter på lilla Tjyvholmen, det är nämligen trångt). Tack till sjukvårdspersonalen som vårdat mig, ingen nämnd, ingen glömd. Tack till all personal inom Trosa äldre- och sjukvårdsfunktioner.

Några råd från Erkki
Jag kan nämna kunskap att hantera båtar, navigering etc. men alla ni båtägare därute: Kan ni ge första hjälpen, kan ni hjärt- och lungräddning? Den ena kunskapen bör inte utesluta den andra. Alla ni som i somras blev nya båtägare, kan ni hantera en krissituation? Om inte, passa på att inhämta kunskap till nästa säsong. Det är inte roligt att se en människa dö i en nödsituation. Ännu värre blir det i vetskap om att jag kanske kunnat förhindra det, men i saknad av kunskap kunde jag inte hjälpa till.”

Kloka ord och en fantastisk berättelse från överlevaren Erkki i Trosa som gav sitt tillstånd att publicera hans fina brev. HLR-rådet delar givetvis ut HLR-rådets Medalj för räddande av liv till Tarmo och Markku. Idag mår Erkki bra, förutom att revbensbrotten inte har läkt ännu och att det gör ont i hela kroppen, vilket kanske inte är så konstigt efter den här dramatiska berättelsen!

#tillsammansraddarviliv #allakanraddaliv #jagkanhlr

Dela innehållet: