Drunkning update 2018 – din kunskap är livsavgörande!

Drunkning är att andas in vatten, redan efter 10 minuter under ytan är chanserna att överleva små på grund av livshotande syrebrist. Läs om hur många som drabbas, vad du kan göra för att förebygga drunkning i sommar. Dela detta inlägget i sociala medier, släpp mobiltelefonen, bada med dina barn och ha tillsyn på varandra på badstranden.  Tidigt larm till 112 samt tidig kraftfull HLR med omväxlande 30 kompressioner och 2 inblåsningar utan avbrott räddar liv, kom ihåg att just dina kunskaper kan vara livsavgörande!

Med sommarvärmen kommer dessvärre en ökad incidens av drunkningar. Stora mängder människor exponerar sig för vattenmiljöer när solen skiner och vattentemperaturen ökar. En liten mängd vatten som andas in på stämbanden orsakar hosta, (i dagligt tal en kallsup) större mängder vatten kan istället orsaka en livshotande syrebrist. Vid drunkning andas stora mängder vatten ned i lungorna under ca 1-2 minuters tid med följden att personen blir medvetslös, lungorna skadas och hjärtat stannar. Efter 3-4 minuter utan syre uppstår även en livshotande syrebrist i hjärnan och redan efter 10 minuter under ytan är chansen att överleva liten. (1)

Fler vattenaktiviteter när det när varmt.

I en studie från Kanada mellan 1999-2009 omfattande 1243 omkomna genom drunkning visade sig höga lufttemperaturer över 30° öka risken för drunkning med 69%. (2) Siffror från Svenska livräddningssällskapet visar att även i Sverige inträffar en majoritet drunkningar i perioden Juni, Juli, Augusti – 48% år 2016. (3)

Riskgrupper
Drunkningsolyckor kan ha många varierande orsaker, alltifrån dålig simkunnighet till sjukdom, trauma överskattande av de egna förmågan, alkohol/drogintag mm. Män har högre risk att drabbas än kvinnor, personer i åldern under 14 år samt över 70 år är generellt riskgrupper liksom dålig tillsyn samt låg simkunnighet vilka är andra kända riskfaktorer. (1,4) I en studie med drunkningar i Sverige över 18 års tid (1992-2009) omfattande 5125 fall visades totalt 44% av de som omkommit i drunkningsolyckor vara alkoholberusade. (5) Personer med epilepsi har en 15-19 ggr högre risk att drabbas av drunkning än personer utan epilepsi (6) även hjärtsjukdom kan vara en bidragande orsak i uppemot 7-14% av fallen. (2,7)

Allt för många drunkningar i Sverige
Förutom de 144 omkomna (olycksfall samt oklara fall) genom drunkning i Sverige under år 2016 (8) så vårdas ytterligare ett antal individer inom sjukvården. År 2016 rapporterades 111 st vårdade på grund av drunkning i Sverige, 43% i Stockholm, Skåne och V:a Götalands län, högst medelvårdtid på sjukhus fanns i åldersgruppen 20-24 år med i snitt 11 dagar.(9) Internationellt varierar detta antal vårdade på grund av drunkning från 2-16 st. per dödsfall och uppemot 61% upplever bestående neurologiska skador eller kognitiva besvär efter händelsen. (10-12)

Förebyggande – vad kan jag göra?
Grundläggande bad, båt och isvett kan förebygga drunkning, läs mer på Svenska livräddningssällskapets hemsida www.svenskalivraddningssallskapet.se Att vara simkunnig och vattenvan, bada tillsammans, och ha direkt tillsyn på sina och andras barn ökar säkerheten. Genom att bära flytväst och undvika alkohol i och vid vatten kan ytterligare drunkningar förebyggas. (1) WHO (13) poängterar flera praktiska tips som du kan själv kan använda för att förebygga och hantera drunkning i din närmiljö, här anpassade till Svenska förhållanden;

• Sätt upp staket och begränsa tillgång till pooler, spa-bad och dammar
• Använd flytväst inom båtliv och vid vistelse i vattenmiljöer som kräver det.
• Undvik alkohol och droger vid bad och vistelse i och vid vatten.
• Ha hög tillsyn på dina barn tills de är simkunniga, vattenvana och kan hjälpa varandra
• De allra minsta barnen skall vara inom armlängds avstånd, lägg undan mobiltelefonen!
• Lär dig själv och dina barn att simma, träna simkunnighet och vattenvana regelbundet samt öka dina livräddningskunskaper
• Gå en kurs i hjärt-lungräddning (HLR) med hjärtstartare för såväl vuxen som för barn

Om olyckan är framme
Tidigt larm räddar liv. Om man har andats in vatten och är allmänpåverkad efteråt så ska man söka vård. Hosta, bubblande ljud i lungorna, ångest, yrsel, utmattning, allmänpåverkan, aggressivitet och andnöd kan vara symtom som alla kan signalera om behov av professionell sjukvård. Ring 112 vid livshotande tillstånd och 1177 för rådgivning om du är osäker. Observation på sjukhus, ofta intensivvårdsavdelning med lungröntgen, EKG-övervakning, kontroll av blodgaser och inandning av syrgas kan behövas. (14)

HLR: 30:2 – Tidiga inblåsningar och tidig HLR avgörande vid drunkning!
Dina kunskaper och din insats kan vara livsavgörande.  Vid drunkning är det tiden under ytan som är helt avgörande för att överleva. Chanserna att överleva är små redan efter 10 minuter under vatten (1) och människor i närheten spelar en avgörande roll. Tänk på din egna säkerhet och använd flythjälp i räddningssituationer, en person med vatten i lungorna blir mycket tung. På grunt vatten när man bottnar kan man ge fem inblåsningar för att sedan fortsätta med HLR på strand, brygga, land. Till skillnad mot vid HLR-utbildning eller vid hjärtstopp av annan orsak än drunkning behöver du vid drunkning blåsa något hårdare och uppemot 2 sekunder istället för 1 sekund för att vätskan i lungorna skall flytta sig och bröstkorgen höja sig. Fortsätt med omväxlande 30 kompressioner och 2 inblåsningar trots att det kommer mycket vätska och skum ur mun och näsa, det viktigaste är att fortsätta att blåsa in syre och komprimera hjärtat till ambulans eller räddningstjänst tar över. (15)

Hjärtstartare vid drunkning?
Hjärtstartaren är inte farlig att använda i vattenmiljöer så läng bröstkorgen torkas av och räddaren inte sitter i en pöl av vatten kring patienten vid ev. defibrillering. Hjärtstartaren skall användas om den finns i närheten, det är dock ovanligt med defibrilleringsbar rytm vid drunkning (ca 8% har kammarflimmer efter 15 minuter från kollaps) (16) det är istället oftast enbart larm till 112 samt HLR med hög kvalitet utan avbrott som räddar liv i de flesta drunkningssituationer. (1) Läs mer om HLR och hjärtstopp, hitta utbildare på www.hlr.nu . Var finns närmaste hjärtstartare? Sök via www.hjartstartarregistret.se

Njut av sommaren, bada säkert och kom ihåg att just din kunskap är livsavgörande!

Andreas Claesson

Leg. Ambulanssjuksköt/Med.Dr
Ordförande Svenska HLR rådet

Referenser:
1. Szpilman D, Bierens JJ, Handley AJ, Orlowski JP. Drowning. N Engl J Med. 2012
May 31;366(22):2102-10.

2. Fralick M, Denny CJ, Redelmeier DA. Drowning and the influence of hot weather.
PLoS One. 2013 Aug 14;8(8):e71689.
3. Svenska livräddningssällskapet drunkningsstatistik 2016, tillgänglig via: http://svenskalivraddningssallskapet.se/statistik-och-sakerhet/drunkningsstatistik/2016
4. Modell JH. Prevention of needless deaths from drowning. South Med J. 2010
Jul;103(7):650-3.

5. Ahlm K, Saveman BI, Björnstig U. Drowning deaths in Sweden with emphasis on
the presence of alcohol and drugs – a retrospective study, 1992-2009. BMC Public
Health. 2013 Mar 11;13:216. http://svenskalivraddningssallskapet.se

6. Bell GS, Gaitatzis A, Bell CL, Johnson AL, Sander JW. Drowning in people with epilepsy: how great is the risk? Neurology 2008;71:578-82.

7. Claesson A, Druid H, Lindqvist J, Herlitz J. Cardiac disease and probable intent after drowning. Am J Emerg Med. 2013 Jul;31(7):1073-7. https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Mer-om/Kunskap-om-drunkning-raddar-liv1/

8. Dödsorsaksregistret 2016, tillgänglig via: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-9-10

9. Patientregistret 2016, tillgänglig via: http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/yttreorsakertillskadorochforgiftningar

10. Brenner RA. Prevention of drowning in infants, children, and adolescents. Pediatrics. 2003 Aug;112(2):440-5.

11. Moon RE, Long RJ. Drowning and near-drowning. Emerg Med (Fremantle). 2002 Dec;14(4):377-86.

12. Suominen PK, Vähätalo R. Neurologic long term outcome after drowning in children. Scand J Trauma Resusc Emerg Med. 2012 Aug 15;20:55.
13. WHO drowning report 2014, tillgänglig via: http://www.who.int/violence_injury_prevention/publications/drowning_global_report/Final_report_full_web.pdf
14. 1177 drunkning: https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Mer-om/Kunskap-om-drunkning-raddar-liv1/
15. Truhlář A, Deakin CD, Soar J, Khalifa GE, Alfonzo A, Bierens JJ, Brattebø G, Brugger H, Dunning J, Hunyadi-Antičević S, Koster RW, Lockey DJ, Lott C, Paal P, Perkins GD, Sandroni C, Thies KC, Zideman DA, Nolan JP; Cardiac arrest in special circumstances section Collaborators. European Resuscitation Council Guidelines for Resuscitation 2015: Section 4. Cardiac arrest in special circumstances. Resuscitation. 2015 Oct;95:148-201.
16. Claesson A, Svensson L, Silfverstolpe J, Herlitz J. Characteristics and outcome among patients suffering out-of-hospital cardiac arrest due to drowning. Resuscitation. 2008 Mar;76(3):381-7.

Dela innehållet: