Enkätundersökning om HLR och vattensäkerhet på Tylösand 2023

Varje sommar omkommer ett flertal personer på badplatser runtom i Sverige på grund av drunkning. Tidigt larm till 112 och tidig HLR räddar liv. Höga luft- och vattentemperaturer gör att många människor exponerar sig för vattenmiljöer. Med sommar och sol konsumeras mer alkohol som är en enskilt starkt bidragande faktor. För att bättre kunna förebygga olyckor samt förstå vilka som besöker stranden, genomförde Livräddarna Tylösand sommaren 2023 en enkätundersökning där badgäster tillfrågades kring vattensäkerhetsrelaterade frågor.
Under sommarmånaderna juni, juli och augusti ökar generellt drunkningsolyckorna. Av de drunkningsolyckor som lede r till död inträffar ca 60% under sommarmånaderna juni, juli, augusti och ca 40% är relaterade till badaktivitet i öppet vatten. Varmare luft- och vattentemperaturer leder till ökad exponering för vattenmiljöer såsom bad, båtliv, fiske och andra aktiviteter i, vid och på vatten. I en studie från Kanada sågs en 69% ökad risk för drunkning när lufttemperaturen steg över 30° C

Att andas in vatten i lungorna skapar en livshotande syrebrist och kräver omedelbara insatser för att personen skall överleva utan hjärnskador. Mellan åren 2010 till 2020 har i snitt 112 personer omkommit i drunkningsolyckor årligen med en kraftig överrepresentation i gruppen män över 20 år. Alkohol kan påvisas i ca 40% av dödsfallen och även här är det vanligare hos män än hos kvinnor. Utöver dödsfallen så inträffar regelbundet en större mängd incidenter där personer riskerar att drunkna men räddas i ett tidigt skede. Personerna klarar sig själva att ta sig i land eller så räddas de av andra personer i närheten eller av räddningstjänstorganisationer. Antalet personer i Sverige som årligen är med om allvarliga incidenter där de andas in vatten i lungorna eller ”endast” är utmattade och som överlever är till stor del okänt.

Enkätundersökning Tylösand sommaren 2023.

För att bättre förstå de som besöker större stränder i Sverige sommartid samt för att kunna förebygga och agera vid framtida olyckor, är strandbesökares uppfattningar om vattensäkerhet och egen självskattad förmåga viktig att undersöka. Livräddarna Tylösand bevakar den 6 km långa stranden under ca 8 veckors tid varje sommar från midsommar fram till mitten av augusti. Sommaren 2023 genomfördes en enkätundersökning bland strandbesökare på Tylösands strand i Halland. Syftet var att kartlägga badgästernas karakteristika samt uppfattningar i drunkningsrelaterade frågor samt självskattade förmåga möjlighet att ingripa om en olycka inträffade.

De havslivräddare vid Svenska livräddningssällskapets (SLS) livräddningsstation på Tylösands strand som var lediga från sitt bevakningsuppdrag tillfrågade muntligen badgäster som befanns sig i 4 olika områden om deltagande i undersökningen:

  1. Tylösand – badande
  2. Tylösand – strandbesökare
  3. Frösakull/Ringenäs – badande
  4. Frösakull/Ringenäs – strandbesökare

Antagandet var att Tylösandsområdet med hotell och after beach möjligen attraherade en annan grupp människor än Ringenäsområdet med camping och bofasta personer. Vidare var det intressant att skilja de som befann sig på stranden jämfört med de som faktiskt exponerade sig för vattenmiljön och badade, framför allt utifrån om de druckit alkohol eller om de ansåg sig kunna simma.

De tillfrågade fick muntligen svara på frågor samt utifrån ett foto kommentera var någonstans de skulle välja att bada. Fotot visade på ena sidan a) lätta vågor som bryter – grunt vatten samt b) på andra sidan en utström utan vågor. Inga individer gick att urskilja i materialet och det var helt frivilligt att delta i undersökningen.

Resultat

Totalt tillfrågades 591 personer om att delta i undersökningen, av dessa var totalt 55% kvinnor och medianåldern 46 år.  Totalt angav 8% sig vara sjukvårdspersonal antingen undersköterska, sjuksköterska eller läkare och 3% var brandmän.

Ålder och könsskillnader

Av de som hade en snittålder under median 46 år jämfört med de som var äldre än 46 år så angav färre sig vara sjukvårdspersonal 6% vs 9% men fler var brandmän 3.8% vs 1.7%. Färre var från Hallandsregionen 19% vs 26%, och i stället sågs fler internationella gäster på Tylösand 18% vs 11% på Ringenäs. Notabelt var att det var dubbelt så vanligt med sjukvårdspersonal bland kvinnor 10% vs 4.2% män och fler kvinnor hade gått en HLR kurs det senaste året 33% vs 27% hos män. Män badade oftare ensamma 19% vs 11% och drack mer alkohol 13% vs 8% än kvinnor. En stor andel, totalt 72% av kvinnorna angav att de skulle bada under dagen vs 75% bland män. Med tanke på att stranden kan besökas av uppemot 50 000 personer en varm dag är antalet individer som badar betydande.

Ursprung och område

Av alla tillfrågade så kom 23% kom från Halland, 14% var internationella besökare och 63% kom från övriga Sverige. På Tylösands-området var respondenterna generellt något yngre i median: 42 år vs 52 år på Ringenäs, på Tylösand var 17% internationella besökare mot 35% på Ringenäs. Dessutom angav sig endast 5% sig vara sjukvårdspersonal på Tylösand mot 13% på Ringenäs

Hjärt-lungräddning-kunskap (HLR)

Av samtliga tillfrågade sade sig 77% kunna HLR men endast 30% hade gått en HLR kurs det senaste året, rekommendationen från Svenska HLR-rådet är årlig utbildning. Vad gäller självskattad simkunnighet så angav 98% sig vara simkunniga men endast 54% hade simmat 200 meter eller mer någon gång det senaste året.

Den egenskattade förmågan kring HLR och simkunnighet var generellt hög men motsvarande inte att man faktiskt prövat sin förmåga kring HLR och simkunnighet det senaste året. Från tidigare studier har det visats att den egenskattade förmågan om HLR är högre än den verkliga kvaliteten och att förmågan att utföra HLR sjunker redan efter 3–6 månader om man inte övar regelbundet. Svenska HLR-rådet rekommenderar att man går en kurs i HLR årligen.

Om man tränat på att göra inblåsningar i vattnet och vid behov har flythjälpmedel rekommenderas att man ger 10 inblåsningar redan i vattnet (i ca 1 minut). Vanligtvis inleds behandling med 5 inblåsningar så snart personen finns på land. När man utför HLR vid drunkning skall man tänka på att öppna luftvägen och öka luftvägstrycket i samband med inblåsning från ca 20 mm/Hg till uppemot 40 mm/Hg. Det vill säga blås dubbelt så hårt (ej dubbelt så mycket volym) så att du ser en synlig höjning av bröstkorgen vid varje inblåsning. Det kommer att komma upp en mängd vatten och skum, ur luftvägarna och lungorna. Det är viktigt att fortsätta med HLR 30 kompressioner följt av 2 inblåsningar (30:2) till vuxen och 15(2) till barn utan avbrott tills ambulanssjukvård eller räddningstjänst tar över.

Simkunnighet och alkohol

Totalt 14% av de som befann sig på Tylösand hade druckit alkohol, detta var 4 ggr vanligare än på Ringenäs med 3.3%. Av de som badade och tillfrågades när de kom upp ur vattnet hade 8.5% druckit alkohol. Män angav i större utsträckning än kvinnor att de druckit alkohol 13% vs 8%. I gruppen män som druckit alkohol uppgav 100% sig vara simkunniga. Totalt 14% badade ensamma – i denna gruppen var det endast 38 % som hade simmat 200 meter under året och 7% angav sig ha druckit alkohol. Gällande tiden på dagen, av totalt 57 personer som druckit alkohol rapporterades 36 st eller 63% mellan10:00-14:00 och resterande 37% mellan 14:00-18:00. Av de 26% som sade sig inte vilja bada under dagen hade endast 44% simmat 200 meter under året att jämföras med 62% i gruppen som badade. Av samtliga tillfrågade så identifierade 49% korrekt en utström men 51% gjorde inte det och sade sig vilja bada i utströmmen som den säkraste delen av de två föreslagna. Högst andel som valde utström återfanns i gruppen ”besökare från övriga Sverige” med 64%. Boendes i Halland angav endast 20% och i gruppen internationella besökare valde endast 15% ad de skulle badat i utströmmen. Erfarenhet från havsbad och risker kan vara en orsak till skillnaderna.

Sammanfattning

Av samtliga badbesökare på Tylösand så var snittåldern 46 år, endast var femte kom från region Halland och en majoritet – 63% från övriga Sverige. Män badade oftare ensamma och drack mer alkohol än kvinnor. En majoritet 74 % sa sig bada någon gång under dagen. En mindre andel angav sig ha ett yrke inom sjukvård eller räddningstjänst och den egenskattade förmågan kring simkunnighet och HLR hos strandbesökarna motsvarade inte att de tillfrågade hade övat i samma utsträckning det senaste året.

För att minska antalet döda och skadade vid drunkning krävs ett högkvalitativt drunkningsförebyggande arbete där alla berörda myndigheter och organisationer samverkar utifrån en gemensam handlingsplan. Med tanke på det mycket stora antalet badbesökare och deras karakteristika såsom visat i denna undersökning krävs fortsatt hög närvaro av den professionell livräddningsorganisation, specialiserad på havslivräddning. I dag finns detta enbart på ett fåtal ställen, så som i Göteborg, Tylösand, Skåne och på Gotland om olyckan ändå är framme.

Figur: Kedjan som räddar liv vid drunkning

 

Med vänlig hälsning

Andreas Claesson, Svenska HLR-rådet

Andreas.claesson@ki.se

Louise Brädde, Svenska Livräddningssällskapet

Louise.bradde@sls.a.se

Dela innehållet: