Sammanfattning av nya ERC:s riktlinjer för hjärt-lungräddning 2021

Det Europeiska rådet för hjärt-lungräddning (ERC) publicerade den 25 mars nya riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) och första hjälpen. Riktlinjerna baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet med målet att öka överlevnaden vid plötsligt hjärtstopp, förebygga skadeutveckling och minska lidande. Revideringsprocessen inleds med att det globala HLR-rådet, International Liaison Committee on Resuscitation (ILCOR), genomför en systematisk genomgång där internationella experter inom HLR granskar all publicerad forskning i ämnet. Denna kunskapsgenomgång sker vart femte år och resulterar i nya riktlinjer som publiceras av ILCOR, American Heart Association (AHA) och ERC. Baserat på dessa skapas sedan nationella utbildningsprogram.

Svenska HLR-rådet publicerar här en sammanfattning och de viktigaste förändringarna i ERCs riktlinjer. För detaljer hänvisas till ERCs hemsida, erc.edu.

De svenska utbildningsprogrammen, som utarbetas av Svenska rådet för hjärt-lungräddning (HLR-rådet) lanseras den 23-24 november 2021 på Svenska Mässan i Göteborg. Fram till dess rekommenderas alla att fortsätta använda befintligt utbildningsmaterial och riktlinjer.

Systems Saving Lives

Ett nytt avsnitt i guidelines är Systems Saving Lives som beskriver vikten av samhällets engagemang med evidensbaserade faktorer som kan öka överlevnaden vid hjärtstopp utanför- och på sjukhus. Avsnittet specificerar exempelvis riktlinjer för larmcentraler vilka uppmanas att övervaka, dokumentera och utvärdera sin förmåga att identifiera ett hjärtstopp under 112 samtal i syfte att tidigt identifiera hjärtstoppssamtal, öka andelen som erhåller telefonassisterad HLR (T-HLR) och förbättra kvalitet på T-HLR. Vidare rekommenderas att frivilliga livräddare som befinner sig nära ett hjärtstopp kan larmas ut via appar eller textmeddelande. Vikten av tidig defibrillering (inom 5 minuter utanför sjukhus) betonas och system som underlättar tillgång till hjärtstartare (tex hjärtstartarregistret). Alla barn rekommenderas ges årlig HLR-utbildning i skolan (Kids save lives). Avsnittet innehåller även riktlinjer om särskilda hjärtstoppscentra mm.

Vuxen-HLR

Fortsatt betonas vikten av tidig identifiering av hjärtstopp, tidig HLR och tidig defibrillering. Om en person är medvetslös med ingen eller onormal andning, larma 112 och aktivera högtalarfunktionen, samt starta HLR. Larmoperatören ger instruktioner om HLR och informerar var närmaste hjärtstartare finns.  HLR ges med omväxlande 30 bröstkompressioner och 2 inblåsningar (30:2). Personer som inte är utbildade i HLR eller som inte vill eller kan ge inblåsningar utför endast kontinuerliga bröstkompressioner. Kompressionsplats: mitt på bröstkorgen, kompressionsdjup 5-6 cm, med takten 100-120/min. Finns hjärtstartare tillgänglig, starta och följ råden. Minimera avbrott i HLR.

Den drabbade ska helst ligga på ett hårt underlag. Kan du inte flytta till hårt underlag, starta HLR och tryck hårdare. Effektivt kompressionsdjup kan uppnås även med mjukt underlag om livräddaren ökar kompressionsdjupet för att kompensera för det mjuka underlaget.

ERC har tagit bort rekommendationen om att individer som har återfått cirkulationen efter ett hjärtstopp, men fortsatt är medvetslösa, ska läggas i stabilt sidoläge. Orsaken är att det kan vara svårt att observera andningen och upptäcka om individen åter drabbas av hjärtstopp vid stabilt sidoläge.

 Barn-HLR

Avsnittet innehåller flera nyheter och omfattar åldern 0-18 år. Om barnet är medvetslöst med ingen eller onormal andning, ge 5 inblåsningar direkt, larma 112 och aktivera högtalarfunktionen, samt starta HLR med omväxlande 15 bröstkompressioner och 2 inblåsningar (15:2). Komprimera 1/3 av bröstkorgens höjd vilket motsvarar 4-6 cm djup beroende på ålder. Finns inte någon telefon i närheten ska HLR utföras i en minut innan larm till 112. Finns hjärtstartare tillgängligt, starta och följ råden, men det får inte fördröja start av HLR.

Om barnet ser vuxen ut kan teknik för vuxen-HLR tillämpas (30:2). Har livräddaren inte övat Barn-HLR ska livräddaren larma 112 och starta HLR med omväxlande 30 bröstkompressioner och 2 inblåsningar (30:2).

Luftvägsstopp

Ingen förändring gällande ryggslag och buktryck vid luftvägsstopp till person som är vid medvetande. Om personen blir medvetslös ska HLR startas. Titta i munnen endast vid misstanke om att föremålet kommit upp. ILCOR och ERC avråder från att använda mekaniska hjälpmedel för att suga ut främmande föremål hos individ som har drabbats av luftvägsstopp på grund av avsaknad av evidens.

Första hjälpen

En person som är medvetslös med normal andning ska läggas i stabilt sidoläge, vilket enbart övas inom ramen för Första hjälpen-utbildning. Vidare rekommenderar ERC att när en medvetslös individ lagts i stabilt sidoläge är det viktigt med kontinuerlig uppsikt över individens andning. Vid kollaps i samband med värmeslag rekommenderas att man på vakna personer vid t.ex. motionslopp försöker sänka kroppstemperaturen under 39 grader C genom att sänka ned personen (upp till halsen) i vattenbad i 1-26 gradigt vatten om det är möjligt. Mer fokus läggs på okontrollerade blödningar och deras omhändertagande genom direkt tryck samt applicering av tourniquet (avsnörande förband).

HLR för sjukvårdspersonal

ERC rekommenderar inte att använda HLR-bräda, då det saknas studier som stödjer bättre utfall vid användandet av HLR-bräda. Inom sjukvården är majoriteten av sängar och britsar tillräckligt hårda. ERC rekommenderar att man trycker hårdare om det är mjukt underlag.

Avancerad HLR (A-HLR)

Fortsatt betonas vikten av att sjukvården ska ha system för att tidigt identifiera kritiskt sjuka patienter som riskerar att drabbas av hjärtstopp och därmed förhindra detsamma. Skattningsskalor som National Early Warning Score2 (NEWS2) rekommenderas och att sjukhusen använder sig av mobila intensivvårdsteam (MIG-team). Ökat fokus på att diagnosticera och åtgärda reversibla orsaker till hjärtstoppet (4H, 4T). Vid luftvägshantering och i de fall där intubation övervägs för att skapa säker luftväg rekommenderas att de som utför denna uppgift bör ha en lyckandefrekvens >95% vid två intubationsförsök. Supraglottisk luftväg är ett fullgott alternativ. Inga förändringar i administrationen av Adrenalin och Amiodarone. Intravenös infusion av vätska rekommenderas endast om hjärtstoppet kan vara orsakat av hypovolemi, eller där hypovolemi är inblandat som till exempel vid hjärtstopp orsakat av septisk chock. Fortsatt fokus på ultraljudsundersökning för att kunna diagnosticera reversibla orsaker till hjärtstopp. Det betonas att undersökningen ska utföras av personal kunnig i att tolka fynd och att undersökningen inte ska orsaka onödiga avbrott i HLR. Överväg trombolys vid misstänkta eller bekräftade fall av lungemboli som orsak till hjärtstopp. Om A-HLR är otillräckligt överväg Extra Coporeal Membran Oxygenering (ECMO) i utvalda fall under pågående HLR för att kunna genomföra tex koronarangiografi eller uppvärmning av hypoterma hjärtstopp.

Defibrillering vid A-HLR

Är patienten rytmövervakad och man har omedelbar tillgång till defibrillator kan upp till tre defibrilleringsförsök vid defibrilleringsbar rytm ges innan bröstkompressioner startas. Vid recidiverande ventrikelflimmer rekommenderas att öka jouletalet och att man kan prova att flytta klisterelektroderna till antero-posterior placering.

Barn-HLR för sjukvårdspersonal

Vid luftvägshantering hos de minsta barnen rekommenderas att två livräddare använder sig av mask och andningsballong hanterad av två personer. Även inom barn-HLR betonas att man ska leta reversibla behandlingsbara orsaker under pågående HLR. Vid syrgasbehandling vid respiratorisk svikt ska man titrera till 94-98%. Om man inte kan monitorera syrgasmättnaden ska man starta med högflödesbehandling med syrgas. Vid cirkulatorisk svikt rekommenderas en eller flera bolusdoser med vätska på 10ml/kg. Bedöm effekten efter varje vätskebolus för att undvika överhydrering. Överväg tidigt att starta med vasoaktiva läkemedel. Vid blödningschock rekommenderas transfusion med erytrocyter, plasma och trombocyter.

Vård efter hjärtstopp

Förutom behandling med temperaturkontroll (TTM, 32-36°) betonas vikten av intensivvårds behandling, neuromuskulärt blockerande droger, ställningstagande till akut koronarangiografi, diagnostisering och behandling av eventuell epileptisk aktivitet, prognostiseringsalgoritmer, funktionell bedömning av fysiska och psykiska/psykologiska funktionsnedsättningar innan utskrivning från sjukhus, långtidsuppföljning och rehabilitering.

HLR-utbildning

Alla medborgare rekommenderas att lära sig rädda liv. Behovet av regelbunden HLR-utbildning betonas samt att även icke-tekniska färdigheter övas. För allmänhet kan det handla om vilja att agera i en akut situation och för sjukvårdspersonal om kommunikation och teamarbete.

 Läs mer och ladda ned ERC guidelines via: erc.edu

 

För Svenska HLR-rådet den 25 mars 2021

Andreas Claesson, Docent, RN, Ordförande Svenska HLR-rådet

Henrik Wagner, PhD, MD, Medicinskt ansvarig Svenska HLR-rådet
Anette Nord, PhD, RN, huvudredaktör för utbildningsprogrammen 2021

Jacob Hollenberg, Docent, MD, ordförande vetenskapliga gruppen

 

Dela innehållet: