Hur ser den optimala utbildningen i HLR ut och vilka lärandeaspekter är viktiga att ta hänsyn till i utformandet av en HLR-utbildning? Detta är frågor som numera Medicine Doktor Helene Bylow har ställts sig i sin doktorsavhandling som lades fram och framgångsrikt försvarades vid Göteborgs universitet den 23 februari 2021.
Leg. Anestesisjuksköt. Helene Bylow har mångårig erfarenhet av HLR-utbildning och framtagande av utbildningsmaterial i HLR inom Svenska HLR-rådet. Bylow har varit inskriven vid institutionen för medicin vid Göteborgs Universitet (GU) med Professor Johan Herlitz som huvudhandledare, Professor Margret Lepp och Docent Andreas Claesson som bi-handledare. Övergripande har Bylow i avhandlingen inriktat sig på att i en randomiserad design studera färdigheter i HLR hos ett större lekmän på arbetsplatser, samt i en registerstudie studra hjärtstopp på arbetsplatser via det Svenska HLR-registret
Avhandlingens titel är:
Learning aspects of out-of-hospital cardiac arrest and learning activities in basic life support. – a study among laypersons at workplaces in Sweden
I sitt första delarbete var den övergripande forskningsfrågan vilken lärandeaktivitet i HLR som bidrog till högst totalpoäng utifrån Cardiff test. Forskningspersonerna blev randomiserade till två grupper:
- Självlärande HLR-utbildning med videofilm och övningsdocka, n=670 personer
- Instruktörslett lärande med instruktör, videofilm och övningsdocka, n=561 personer
Testledaren bedömde deltagarens färdigheter under ett efterföljande HLR-test med hjälp av en Resusci Anne docka och Laerdal skillreporting system och en poängräkningsmodell där instruktören testade deltagarens färdigheter i HLR och gav poäng i flera moment under HLR och där totalpoängen summerade upp till att bli mellan 19-70 poäng.
Det primära utfallsmåttet var om den ena eller andra gruppen presterade bättre 6 månader efter testet. Resultatet avseende HLR-färdigheter visade att den självlärande gruppen fick 59 poäng (IQR 55-62) och gruppen med instruktör 59 poäng (IQR:55-63), dvs ingen statistisk skillnad (p=0.44).
Dock observerades en liten skillnad med oklar klinisk relevans vid det inledande testet till fördel för gruppen som hade instruktörsledd utbildning som fick 61 poäng vs 59 för självlärande. (p=<0.001). De delar som var i favör för instruktörsgruppen var främst relaterade till larm till 112, kontroll av medvetande och andning och hantering av hjärtstartare. De båda grupperna (a + b) var ej helt lika avseende kön, ålder, utbildningsnivå eller tidigare erfarenhet av HLR-utbildning vilket kan ha påverkat resultaten.
I sina efterföljande studier har Bylow visat att en förberedande webb-utbildning kan bidra till färdigheter under HLR-utbildning för lekmän på arbetsplatser liksom ett ”paket” med inklusion av instruktör, videofilm, reflekterande frågor och en feedback device som stöttar att HLR utförs med hög kontinuerlig kvalitet.
Hjärtstopp på arbetsplats
I en registerstudie med data från det Svenska HLR-registret och baserat på n=47,685 fall så hade n=529 hjärtstopp (1% av samtliga rapporterade hjärtstopp) inträffat på arbetsplatser runtom i Sverige 2008-2018. Av dessa defibrillerades 23% innan ambulans ankomst och 30-dagars överlevnaden var relativt hög, (22%).
Bylows avhandling är ett viktigt bidrag i förståelsen av hur interaktionen mellan instruktör och kursdeltagare kan se ut och hur framtida HLR-utbildningar bör designas och utvärderas för att fler skall överleva hjärtstopp i samhället.
Forskningen har bedrivits med stöd från bland andra Svenska HLR-rådet och Hjärt-lungfonden. Stort grattis Helene till doktorsexamen och ett mycket väl utfört arbete!
Ta del av och läs avhandlingen via denna länk till GU och GUPEA: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/65145
Med vänlig hälsning
Andreas Claesson, Ordförande
