Hjärt-Lungräddningsregistrets årsrapport 2018

Hjärt-Lungräddningsregistrets årsrapport 2018
Registercentrum i Göteborg har nu publicerat Hjärt-Lungräddningsregistrets årsrapport 2018 i digitalt format för första gången. Syftet med digitalisering är att öka tillgängligheten och användbarheten. I år kommer även ett verktyg att lanseras som kan användas för att skräddarsy egna rapporter för att t ex kunna visualisera data från egen region/län. Redovisning av data har skett på gruppnivå, inte individnivå. Författare är professor Johan Herlitz och Dr Araz Rawshani. För att stödja den mycket viktiga registerforskningen beslutade HLR rådets styrelse att under 2018-2020 anslå ett årligt bidrag till utvecklingen av registret.

Hjärtstopp utanför sjukhus
Sedan starten 1990 har 93373 patienter där ambulansen har påbörjat behandling inkluderats i registret. För hjärtstopp utanför sjukhus kan noteras en ökad överlevnad från 4.4% år 2000 till 11.4% år 2017. Flera faktorer bidrar till detta: 1) En ökad andel livräddaringripanden före ambulans (76%), 2) Minskad tid från kollaps till larmsamtal, 3) Minskad tid till att hjärt-lungräddning startas, och 4) Allt fler personer defibrilleras före ambulansens ankomst. Tyvärr fortsätter ambulansens responstid att öka, vilket förmodas bero på för få ambulansresurser. Trots detta ökar inte tiden från kollaps till defibrillering av kammarflimmer, viket kan bero på räddningstjänsten och polisens insatser före ambulans, liksom på en ökad andel lekmän som använt hjärtstartare. De län som har flest antal överlevare till 30 dagar 2014-2018 är Östergötland, Västerbotten och Jämtland.

Hjärtstopp på sjukhus
Idag rapporterar 70 av landets 73 akutsjukhus till registret för Hjärtstopp på sjukhus som startades 2005. Total överlevnad för samtliga hjärtrytmer uppgår till 33%. Liksom vid hjärtstopp utanför sjukhus är tiden till start av HLR och tid till defibrillering de viktigaste faktorerna för överlevnad. Registerdata visar att i 90% av fallen startas inom 1 minut efter bevittnade hjärtstopp. Nästan hälften av alla hjärtstopp inträffar på vårdavdelningar och tid till defibrillering är sämre på dessa. De län som har flest antal överlevare per 100 sjukhusbäddar och år är Blekinge, Västergötland och Kalmar.

Läs årsrapporten här

Professor Johan Herlitz kommentarer till årsrapporten
Den senaste årsrapporten från det Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret indikerar att 1444 människor räddas till livet (lever efter 30 dagar) efter plötsliga oväntade hjärtstopp i Sverige. Av dessa räddas drygt 600 utanför sjukhus och drygt 800 efter hjärtstopp på sjukhus.

Hjärtstopp utanför sjukhus
Vad avser hjärtstopp utanför sjukhus (ca 15 fall dagligen), så ökar antalet rapporterade räddade liv årligen och i år redovisas den högsta siffran någonsin (N= 638). Den totala överlevnaden var år 2017 11.4% vilket är identiskt jämfört med 2016, men högre än alla rapporteringar dessförinnan. En viktig bidragande faktor är att andelen fall som erhåller livräddaringripande innan ambulansen är på plats ökar successivt och närmar sig nu 80%. Kommuninsatser från räddningstjänst, polis, SMS livräddare osv förklarar dessa siffror. Så trots att ambulanssjukvården behöver längre och längre tid för att komma fram till patienten så räddas fler och fler liv. Mediantiden från utlarmning till att ambulansen är framme hos patienten var 2017 längre än någonsin sedan 1990, dvs 11 minuter. Detta är säkert en av anledningarna till att andelen fall som visar sig ha kammarflimmer som första registrerade rytm minskar successivt. Man ser en ökande överlevnad såväl bland patienter som har kammarflimmer som bland dem som inte har kammarflimmer vid den första EKG registreringen.

Hjärtstopp på sjukhus
Vad avser hjärtstopp på sjukhus så är överlevnaden till 30 dagar betydligt högre (32.8% år 2017 och 33.0% år 2016). En successiv ökning av överlevnaden har skett under de senaste 10 åren totalt sett och även när man separat studerar patienter som uppvisar kammarflimmer och de som uppvisar en annan rytm. Antalet framgångsrika HLR ingripanden (vid liv efter 30 dagar) var 806 år 2017 och 838 år 2016. Antalet rapporteringar minskade marginellt år 2017 vilket sannolikt förklarar ovanstående.

Den ökande överlevnaden orsakas sannolikt i första hand av en effektivisering av den tidiga vårdkedjan, där man ser en ökning av andelen fall som får larm inom den första minuten, HLR inom den första minuten och defibrillering inom de först tre minuterna efter inträffat hjärtstopp. Under de senaste decennierna har effektiva HLR organisationer byggts upp på våra sjukhus runt om i landet vilket sannolikt förklarar den höga och ökande överlevnaden efter hjärtstopp på sjukhus.

Hur mår överlevarna?
Under de senaste åren genomförs intervjuer av överlevare några månader efter inträffat hjärtstopp. Cirka hälften av sjukhusen deltar i detta arbete. Resultaten visar att ungefär 15% av patienterna har besvär i form av symtom på ångest eller depression, men att livskvaliteten hos de flesta överlevarna är relativt god. Även den cerebrala funktionen förfaller att vara god hos den stora majoriteten av överlevare.

HLR rådets kommentarer
Vi kan nu inte luta oss tillbaka och vara nöjda med siffrorna, även om många parametrar visar en positiv trend. Fler personer behöver lära sig HLR, därför är skolan en viktig arena för första hjälpen utbildning och HLR redan från sexårsåldern, med en ökad svårighetsgrad upp till årskurs nio. Vi måste engagera fler frivilliga livräddare som kan rycka ut när de får ett SMS larm om hjärtstopp för att utföra HLR och att hämta en hjärtstartare. Fler hjärtstartare måste registreras i Hjärtstartarregistret, så att vi kan ha någon nytta av dem när hjärtstoppet inträffar och de inte är inlåsta. Samutlarmning av ambulans, räddningstjänst och polis kan reducera tid till den drabbade och rädda fler liv. Både på och utanför sjukhus är konceptet med korta teknikträningsövningar i HLR med samtidig feedback viktigt för att hålla igång de motoriska färdigheterna. Att behandla olika orsaker till hjärtstoppet som trauma, intoxikationer, drunkning och hypotermi måste kunna teamtränas årligen. Larmkedjan kan vässas ytterligare, vilket tiderna till defibrillering på vårdavdelning visar.

Dela innehållet: