Hjärt-Lungräddningsregistrets årsrapport 2019

Hjärt-Lungräddningsregistrets årsrapport 2019
Årsrapporten 2019 från Svenska Hjärt-lungräddningsregistret har nu publicerats! Regioner och enskilda sjukhus kan följa upp sin hjärtstoppsdata samt göra jämförelser med andra sjukhus på den spännande, interaktiva sajten HLR LIVE Klickar man t ex. på ett specifikt sjukhus visas data om antalet hjärtstopp, plats för hjärtstoppet, tid till HLR, defibrillering mm. Viktigt är också att man kan göra jämförelser mellan olika län avseende överlevnad, initial hjärtrytm mm. Författare till årsrapporten är registerhållare Dr Araz Rawshani och bitr. registerhållare Professor Johan Herlitz från Registercentrum i Göteborg. HLR-rådet är bidragsgivare 2018-2020 till HLR registret för att stödja forskning och fortsatt utveckling. Registret har genererat data till ett 100-tal vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet och är ett världens främsta och äldsta register i sitt slag.

Hjärtstopp utanför sjukhus
Nytt för i år är att registret rapporterar antalet framgångsrika HLR försök. Det innebär att en individ som överlever två hjärtstopp kommer att rapporteras som två fall i registret. Totalt 2018 genomfördes 1436 framgångsrika återupplivningsförsök, varav 609 utanför sjukhus och 873 på sjukhus. HLR registret utanför sjukhus introducerades 1990 och omfattar 99 508 patienter tom december 2018. Det är ambulanspersonalen som rapporterar in data där HLR är påbörjad av bystander eller ambulanspersonal. Antal prehospitala fall 2018 var 6129 st, det högsta antal som någonsin rapporterats.

Överlevnaden utanför sjukhus har sjunkit i jämförelse med förra årets rapport, 10.3% mot 11.4% föregående år. Ser man resultaten i ett längre tidsperspektiv har dock överlevnaden ökat stadigt från 4.4% år 2000. Mer än 90% av överlevarna har förutsättningar för en god livskvalitet efter hjärtstoppet. I Sverige har ca 5 miljoner personer genomgått en HLR utbildning vid något tillfälle och antalet registrerade hjärtstartare i Sveriges Hjärtstartarregister ökar. Det skapar förutsättningar för att fler vågar och kan ingripa när ett hjärtstopp inträffar. Andelen defibrillerade före ambulansens ankomst är 27.6% och i siffran ingår även defibrillering av räddningstjänst och polis, sk. first responders.

Allt fler lekmän använder enbart bröstkompressioner när de ingriper vid hjärtstopp (57%), vilket avspeglar larmcentralens viktiga arbete med att instruera i telefon HLR. Det innebär enbart bröstkompressioner för osäkra inringare och sådana som ej genomgått HLR utbildning. Andelen bystander HLR är fortsatt hög, 76% får HLR före ambulans av samtliga fall, både bevittnade och obevittnade. Ambulansens responstid (utalarmering till framme vid adressen) är fortfarande för lång, 11 minuter i mediantid. Det medför att andelen personer med kammarflimmer på första EKG fortsätter att minska. Av de bevittnade hjärtstoppen hade 25.6% en defibrillerbar hjärtrytm.

Hjärtstopp på sjukhus
Av landets 74 akutsjukhus rapporterar 73 data till registret för Hjärtstopp på sjukhus som startades 2005. Antalet rapporterade fall 2018 var 2534, den högsta siffran någonsin.Totalt överlevnad till 30 dagar för samtliga hjärtrytmer uppgår till 873 (34.5%). Liksom vid hjärtstopp utanför sjukhus är tiden till start av HLR och tid till defibrillering de viktigaste faktorerna för överlevnad. Registerdata visar att i 90% av fallen startas HLR inom 1 minut efter bevittnade hjärtstopp. Tiden till defibrillering före larmgruppens ankomst sjunker, 59% är nu defibrillerade innan annan kompetens anländer.

Nästan hälften av alla hjärtstopp inträffar på vårdavdelningar, 45.6%. Andelen hjärtstopp på intensivvårdsavdelningar sjunker, däremot ökar dessa på angiolab och akutmottagningar. Data som eventuellt avspeglar dagens vårdplatssituation med långa väntetider på akuten och snabbare utskrivningar från IVA än vad som var fallet för några år sedan.

Hur mår överlevarna?
PROM data (Patient Reported Oucome Measures), rapporteras till HLR registret från 53 akutsjukhus och 19 ambulansregioner.  PROM registreras med hjälp av genomförda intervjuer av överlevare som får svara på frågor mellan 3-6 månader efter hjärtstoppet. Hittills är 3046 personers PROM data inkluderade i registret och utgör en viktig kunskapsbas för att förstå hur överlevare bäst ska tas om hand efter sitt hjärtstopp. Resultaten visar att majoriteten mår bra, men att det finns variationer där vissa har mer besvär med minnesstörningar och depression. Det förefaller också som att de som har överlevt hjärtstopp utanför sjukhus mår bättre efteråt, än de som har fått sitt hjärtstopp på sjukhus.

Läs mer här om överlevarna

HLR registrets årsrapport 2019

Dela innehållet: